Pargas Svenska Pensionärer

Stavgång

En stavgångsgrupp har bildats. Ett tjugotal personer har deltagit i de stavgångspromenader som ordnats. Ledare är Rainer Wahtera och tanken är att man skall vandra till olika intressanta platser i Pargas och också få litet guidning om dem. 

Se närmare i händelsekalendern om kommande utflyktsmål.

 

Vårsäsongen 2022

Toijois den 23.5

Detta var vårsäsongens sista vandring. Vi var 28 pensionärer, som stod uppradade på Toijois Västergårds stallbacken och det är roligt att vara ledare sådana gånger. Jag har för mig att det inte är alla söndagar som församlingsborna är 28 till antal när klockorna klämtar till högmässa i Pargas kyrka. Jag tänkte då jag föreslog Tojiois, kan det verkligen vara något att titta på där. Men 50% av vandrarna hade en viss direkt eller indirekt anknytning till denna by. Som det redan nämndes så bekantade vi oss med den ena gården Västergård som av lokalbefolkningen kallas för Norrgård. Den har en säregen husplacering med en innegård och omgärdad av en mangårdsbyggnad och två kammarrader anor från 1830 talet, som omgärdas av stora lövträd. Gårdens byggnader är skyddade som kulturhistoriska och får ej rivas eller göras omändringar på. Vi stegade oss sakta över åkrarna till den andra gården Östergård, där gårdstunet gav en vid utsikt åt alla håll. En av vandrarna hade blivit född just vid denna gårdsbyggnad och det kan väl tänkas att det var ett besök med nostalgi. Vi vandrade ner mot Toijoisviken och såg grunden till torpet som kallades Sundbergs. Ner till stranden kunde vi ej komma av den orsaken att allt var så igenvuxet. Under vandrigen från viken letade vi upp grunden till en kaptensvilla, som var byggd under det förra seklets början. Vi tog en liten avstickare på vandringen och såg platsen där undertecknad sökte skydd i en källare fastlagstisdagen 1944 då Pargas blev överfallen av ryska bombplan. Vi kom sakta vandrande mot våra bilar. Där avslutade vi vår vandring med lite läsk och några kex som verkligen var välkommet efter en avslutad vandring för dagen ja till och med för denna säsong. Tackade varandra och önskade var och en en trevlig sommar och om allt går som planerat så träffas vi igen när sommaren övergår till höst.

Tack för denna vår.
 Rainer

Vandrana uppradade på Stallbacken

Slumrande toner fjärran ur tiden...

Husen vid Västergård

Kaptensvilla.

 

Kyrkäng 9.5.2022

När jag hade räknat kryssen på min deltagarlista så kom jag fram till ett antal på 29 vandrare, som var samlade vid Fiskeri läroanstaltens bilparkering. För fyra år sedan besökte vi en del av denna vandrings rutt och då var vi 15 deltagare. Idag ville många se hur det var med vägförbindelsen mellan Kyrklandet och Kirjalaön förr, nu då det skall byggas en ny bro över Hessundet. Vi vandrade först till Hessunds bron och såg pålningen där den nya vägen skall anslutas till bron. Ylva Nikander berättade nere vid färjstranden att då hon var barn så vistades hon alldeles i närheten om somrarna vid deras stuga. Då kom det vedskutor och bolagets bogserbåtar med pråmar på släp i farleden. Nu är det endast nöjestrafik. Vi såg var färjan som var då vajerdriven kom iland. Sedan kom bron 20 år senare, år 1937-38 och den förstorades ungefär i slutet av 1960 talet. Nu såg vi var den nya bron som är det fjärde projektet skall byggas i en snar framtid. Behovet och orsaken är den livliga och tunga trafiken. Vi fortsatte vår vandring längs en strandväg mot den gamla färjfästet, där den första färjan fanns mellan Kyrkäng o Hagauddan vid Muddais. Färjan roddes över med ett hästekipge åt gången. Vi såg också rester av det gamla färjfästet, som också användes som brygga vid då rådande ångbåtstrafik. Gun och Per-Olof Nordin bjöd på läsk och visade bilder från den epoken. Den sista etappen var att ta sig upp för trapporna för att komma upp till ”Kolmården” och beundra de konstverk, som där fanns. Sen var det att i olika grupper vandra mot våra parkerade bilar, glada och nöjda över vår vandring efter att vi har besökt Danmark och Gröna lund. 

Nästa gång är efter två veckor måndagen den 23 maj samlas vi vid Brankis klockan 10.00 och därifrån fortsätter vi till Tojois med bilar.

Rainer

Handlande Eklunds sommarbostad som var i tiderna Café besöktes av Pargas frivillga brandkår !maj. måste rivas av att bron bräddades.

Vägskyllten till Danmark

Ångbåten passerar färjleden vid Hessund och i bakgrunden ser var nu Fiskeriläroanstalten är

Trandansen i Kolmården

Här avnjuts saft hos Gun o Per-Olof

 

Norrby 25.4.2022

Tjugoen glada pensionärer samlades för säsongens första vandring.  Denna gång var det s.k. Norrbystrand och Sollidens campingområdet som var vandringsmålet. Först en kort info om mattvättning som var vid samlingsplatsen. Mattorna blir rena men den ger också som denna vandring den sociala biten med den som tvättar i bunken bredvid. En av deltagarna Marjatta Karlsson, som har rötter från Norrby Östergård, kunde berätta om Östergårds som gård och byggnad. Gården blev senare tvålärar-fortsättningsskola ända till 1953 då Centralskolan blev klar för inflyttning. Sen var den ungdomsgård och till sist brann den ned. Hon kunde också berätta om den gamla bebyggelsen vid Norrbystrand. Johan Gräsbäck som sköter om verksamheten vid campingområdet var på plats och kunde bidra med vissa uppgifter om campingområdet. Bland annat hade de över 10000 övernattningar senaste säsong. 

Terrängen var lite stenig och halvt klättrande i berg kom vi fram till en bergshäll med utsikt över till Vepo, Svinö och sundet mot Kupiholm. För många av vandrarna var denna del av Pargas helt obekant och blev nu berikade av natur, miljö och ett nytt vandringsmål.  

     

Fortsättningsskolan som var inrymd vid Norrby Östergårds huvudbyggnad. Blev sedermera ungdomsgård och slutligen brann den ned   

                           

Jan Gräsbäck ger info om Solliden     

Vacker utsikt över sjön mot Vepo bergen.

Nästa gång träffas vi den 9 maj då blir det att bekanta sig med gamla färjleder och broar mellan Kyrklandet o Kirjala öarna. Vi samlas som tidigare vid Brankis klockan 10.00 och fortsätter med bil till vandringsplatsen. 

Vi ses Rainer 

 

 

Höstsäsongen 2021

Höstavslutning

Måndagen den 22 november hade vi med stavvandrarna en avslutningskaffesits vid Seniorpunkten. 21 glada vandrare samlades runt borden och avnjöt den tidiga förmiddagen över en kopp kaffe och nygräddade julstjärnor. Det var inte enbart en vanlig säsongavslutning. Utan att vara uppståtade med långklänningar och frack med medaljer hängande på bröstet så firade vi samtidigt 5 års jubileumskaffe. Ledaren berättade kort om årets och de gångna  årens händelser. En bildserie om årets vandring samt några bilder av den nu i höst populära hundbanan, med sina trappor visades. Hundbanan som via sin utvidgning under årens lopp har övertäckt en hel bebyggelse med avfallssten. 

Marjatta Karlsson överlät en Lillajuls gåva åt ledaren  och tackade från vandrarna sida för de trevliga upptäcksfärder de har fått under året. Om Coronan släpper sitt grepp och ledaren har hälsan i behåll så träffas vi nästa år igen. 

”Tack för mig o de mina” sade Uddas Emmi då hon gick hem efter en kopp kaffe. 

Rainer Wahtera

Vi var föregångare med att trappa upp till Hundbanan. redan våren 2019. Här vid sprängskyddsstugan som finns vid motionstrappan övre plattform.

Folkhälsan vandringsrutt 8.11.2021

Idag var vi 28 vandringssugna pensionärer samlade utanför Brankis. Denna gång vandrade vi i centrum. Vi följde Folkhälsans nya promenadguide Brorutten, en sträcka på 2.8 km. Vi bekantade oss med gamla historiska byggnader, där Johan Ludvig Runeberg hade bott och där Ivar Lundström hade sin smedja. Det fanns sådana som hade gått i s.k.Forssas skolan.  Vi såg huset där Fredrika Tengström bott, Tanken fördes fram.  Vilka vägar smög sig skalden fram för att  besöka Fredrika? Låt tanken stanna där.  Vi vandrade runt Kyrkgropen med väl gjord strandsluttning och en nyplanterad Hortensia park.   

Några försökte skanna QR koden på sevärdheterna men med smärre framgång. 

Vi kan varmt rekommendera för övriga pensionärer att ta denna vandring.  

Detta var höstens sista vandring och jag tackar alla för ert väl uppslutna deltagande.  

Rainer.

Vi samlas måndagen den 22.11.klockan 10.00 vid Seniorpunkten.   För en gemensam avslutning över en kopp kaffe med dopp. En kostnad på 2€/ pers.

Malm skola

Smedjan

Västermälö 25.10.2021

Idag vandrade vi i Västermälö. Denna del av Pargas var för en del av vandrarna välkänd. Det fanns de som hade handlat vid butiken, som fanns i tiden vid stranden, och sådana som gått denna vandring som vi nu gick. Men så fanns där sådana som inte hade en aning om denna by. Om inte vandringen var så lång idag så gav den ändå ett historiskt perspektiv. De som hade upplevt kvällstorget, som var populärt för något år sedan, fick nu reda på varifrån potatisen och tomaterna kommit. Vi bekantade oss med platsen där byns ångbåtsbrygga hade funnits. En nostalgisk vandring på den gräsbevuxna vägen som leder ner till ångbåtsbryggan förde tankarna till en tid för 100 år tillbaka i tiden, när sommargästerna från Åbo kom ut till landet.   

Vi kallar oss för antikrundan men man kan också få se naturupplevelser. Där vid stranden då blicken for över Korsfjärden såg vi en säl simmande en bit utanför stranden. Med häpnandes finger i munnen blev vi bara att stirra, kom oss ej för att ta en bild. Kanske avståndet ändå var för långt men 24 vandrare bevittnade händelsen.

Nästa gång blir det att vandra efter Folkhälsans inrutade led i centrum den 8 nov.
Rainer.

Antnäs gård, låg litet utanför vår rutt

Västermälö Södergård.  Södergårds brann ner efter en häftig eldsvåda åren 1967-eller 68

Löjtlins handel som slutade 30.9. 1971.

F.d Västermälö ånbåtsbrygga där sälen simmasde förbi.

 

Nulto 11.10.2021

Vi stuvade in oss i bilarna så att det skulle bli få bilar, men innan alla 23 personer tagit plats så blev det en lång karavan, som åkte upp till ”Oddan”, som man säger i Pargas då man besöker västra Ålön. Nu var det Nulto.
Där tog Roger Lindroos emot oss med öppna armar och berättade om jordbrukslägenheten Nulto. När han övertog gården så var sandfyndigheterna redan utnyttjade, så han började en småskalig verksamhet med potatisodling. Efter det har gården utvecklats till ett företag med tre fastanställda plus säsongarbetare. Sandtäckten är idag en vattenbassäng,  där man utnyttjar vattnet till att bada, samt bevattning av grödor och kräftodling.
Vi började vår vandring mot Sydänperä och gick på en slingrande väg genom skogar och ängar innan vi kom fram. Sedan fortsatte vi mot Sydmo, där vi bekantade oss med gårdarna på Östergårds stallbacken innan vi fortsatte längs landsvägen till Birsala. Vi gjorde en avstickare och tittade på en större sandtäkt sammanslagen av flera täkter, som har blivit omtyckt badplats för dem som bor i närheten.  En vandring där vi hade besökt byar och enstaka hemman var unikt vad beträffar dagens utfärd. 
Kan avsluta med en anekdot från Sydänperä.  Josef Karlsson ”Sydanpär Josef” var en omtyckt fiolspelare för då tidens ungdom. En gång var han på besök till Tara och uttryckte då han steg in i stugan: En man i sin galdrande dräkt. ( Betyder: En man i sina bästa år).

Nästa vandring blir den 25 .10 då blir det att besöka  Västermälö 

Vi samlas vid Brankis den 25.10 klockan 10.00 fortsätter med bil till Västermälö. 
Vi ses Rainer

 

Roger Lindroos berättar om Nulto

Solpaneler 30 kw finns på gården
Rainer berätar igen om gångna tider
Sydänperäs torp

Attu 27.9.2021

Måndagen den 27 september bjöd på en vacker förmiddag med den vacker höstfägring. Det lockade 27 glada pensionärer att efter en bilfärd från centrum över broar och färjor samlades vid Attu gårds gamla häststall. Där var gårdsägare Magnus Aspelin på stallbacken och hälsade oss välkomna ut till utrikes Atuh. 

Magnus Aspelin berättade om Attu som ö samt om gården och dess historia. Gårdens storlek är nu efter  evakueringen efter kriget 160 ha åkerareal och 600 ha skog  och gården sköts nu enligt EU normerna. 

Vi hade två rutter att välja emellan och Magnus rekommenderade att vi skulle ta den längre vandringen. Det var en trevlig väg att vandra på genom odlingar och välvårdad skog en strandslinga av Almarsundsviken innan vi kom till sågstranden. Vi fick titta in i sågverkets maskinrum samt såg de gamla betongfundamenten som varit under sågramarna. Vi såg gamla långa byggnader som hade varit sågarbetarnas bostäder. Vi fick också gina genom den privata gården, som bjöd på en nostalgisk tripp i en tidsperiod från 1920-30 talet. Det som saknades var doften av stall och ladugård för husen står nu tomma på djur. När vi kom till våra parkerade bilar vankades det kaffe från egna medtagna termosar med något tilltugg. En överraskning var att vandringsledaren kunde bjuda på äpplen som Boda Farm donerat. 

Nästa vandring blir 11 oktober då det kanske det blir att besöka Nulto. 

Vi samlas alla vid Brankis OBS tiden kl: 10.00.                                                                                                                                                                                                         Vi ses Rainer

Attu gård, flygfoto

Gruppen med guiden framför stallsbyggnaden

Attu gårdsbyggnader

Attu såg vid stranden i dag

Sågen som den såg ut 

Ett hus med en lägenhet i varje hörn c:a åren 1930-35. 
I den motsatta gaveln bodde Forsblom (granne till läsesalen).
Granne till oss bodde Korsberg. Senare Emma Sjöblom från Ormtorp de var ensamma män då.
I övre våningen. Karl Robert o Alexandra Lindholm kallades för farmor av oss barn. Vi visste att vår riktiga farmor var död.
Vägg i vägg bodde änkan Nordberg. Senare bodde två ogifta kvinnor där. Alina Jakobsson o Vera Helander. När farfar o farmor hade gått bort, flyttade Ingrid Taini dit

Elis Lindholm hade antecknat hur familjerna bodde då han var ung.
Rainer Wahtera har sammanfattat Elis skrivtexter. År 2017.

Simonby 6.9.2021

När alla var samlade vid Simonby Östergårds ladugårdsbyggnad och anmälda så var vi 33 glada pensionärer på vägen. Där berättades om självaste byn med sina 8 gårdar och några parceller därtill. Det var historia och anekdoter genast där vi stod. Sen började vi sakta vandra längs en trevlig och slingrande skogsväg mot Kvarnvik o Vädernäs. Tog oss västerut över diken och ängar möttes av intressanta jordbruksredskap där mobiltelefonerna kom fram för att få en bild. Vandrade på en strandväg vek av in till skogs och möttes av en stor grop i berget. En kalkgruva kanske från 17-1800 talet. Från den tid när bönderna bröt och brände kalk. Vi kunde konstatera att där ungefär fanns ugnen där man brände kalk. Det har funnits skola och butik i byn men vardera är indragna för 60-70år sedan. En vandring som endel fick upp till 7000 steg och andra fick det till 4.5km. Kanske lite för långt denna gång vi får väl korta av vid följande vandring som blir av olika omständigheter först efter tre veckor. Alltså den 27 sept, platsen är inte fastslagen ännu.

 

Ledaren pekar ut Ryssbacken

F.d Östergård
F.d Simonby mellangård

Kalkbrottet

Huset där butiken stod

Fd butiken idag

Vårsäsongen 2021

Hej stavvandrare,

I höstas vid Hoggais där vi avslutade säsongen, tackade vi för vandringarna och hälsade farväl till sommaren och att vi ses i vår igen .
Nu har vi våren här och längtan att få komma ut och vandra igen är stor. 
Restriktionerna har skärpts avsevärt sen senaste höst och det betyder att vi samlas som vanligt men delar upp oss i grupper med högst 6 personer i gruppen. (I stort sätt så har vi varit i grupper.) Munskydd bör användas. Men vi skall försöka få ut så mycket av de goda av våra vandringar trots dessa restriktioner.


Lillmälö 24.5.2021

Idag var vi sista gången för denna vårsäsong till Lillmälö. När 
alla kryssen på min deltagarlista var räknade vid Lillmälö byns gemensamma strand så var
vi 21 deltagare. Vackert så och då var några av vandrarna på resa till Utö. En
ledare måste också visa sina svagheter. Jag är inte så bevandrad i Lillmälö
byn, men jag hade tillkallat Barbro Alhonen som är barnfödd på Lillmälö
Östergård. Hon berättade om byn, gårdarna och om den musikaliska släkten
Bergman, men också om Lenin vistelse vid gårdarna under sin flykt år 1907.
Några citat läste  vandringsledaren ur boken Lillmälö som Gunnar Rosenholm
hade skrivit.  Vi avslutade vår vandring med en gemensam
samvaro på Sattmarks matrestaurangs altan som för tillfället var stängd.
Där inmundiga vi  vår egen medhavda fikakorg och njöt av majsolens
strålar. Vii kunde glädja oss över en glad skolklass som hade sin vårutflykt
också rastade vid samma plats. Tankarna förde en till våravslutning. "Den
blomster tid nu kommer..."

 Tack för ert intresse Rainer Wahtera

Huset där Lenin övernattade

Från fast bostad till fritidshus
 


Bilderna är tagna av Barbro Laurén o Gun Nordin

 

Kopparö 10.5.2021

Inget dåligt väder det finns bara dåliga kläder och 14 vandrare hade bra kläder på sig när vi stod vid Sattmark. En del av oss hade kommit direkt till Sattmark.
Vi gick i en lång rad över Sattmarks bron till Kopparö, som var utfärdsmålet denna gång.
Jag hade vidtalat Åke Johansson som hjälpassistent. En bättre guide kunde vi inte ha hittat,  han är barnfödd och äger en del av området vi besökte.
Vi gick ner till den gamla färjplatsen där handdragna ”Kapulfärjan” fanns i tiden, samt platsen där färjförbindelsen till Nagu började med färjan Fix.
Vi fortsatte längs den ursprungliga Skärgårdsvägen ,som till en del är igenvuxen. Vi bekantade oss med den det gamla och nybyggda området. 
Vi såg också där det en gång hade funnits en minkfarm.  Ångbåtsbrygga för Kopparö o Fallböle blev inte att besöka.
Vi såg gamla föremål som låg utanför ett gammalt tröskhus. Se en gammal Tjibik (körksläda) var det någon av österbottningarna som sade. Intressanta fotoobjekt för många. 
En dam kom fram och frågade var vi för ena. Hon tyckte att vi såg så intressanta ut då en del hade ansiktmaskar. Hon erbjöd oss att  titta på hennes hästar i hagen.
Vi såg också rvar gamla Kopparö Mellangårds huvudbyggnad hade stått.
En rutt på så där 4 km blev det att gå.

 

 

Följande gång blir den sista för våren allts måndagen den 24 maj klockan 10.30 vid Brankis

Då blir det att besöka byn Lillmälö.

För att inte leda er in i falska sägner, jag är inte så bevandrad i Lillmälö by, har jag vidtalat en gammal bybo att stå till buds.

För att få tider att passa in med allt så startar vi denna gång en gemensam start 10.30 från Brankis. Ni kan också komma till Sattmark till samma tid och vänta där på de övriga deltagarna. 

Ta egen fika med så kan vi alla tillsammans ha en trevlig våravslutning.

Vi ses Rainer

 

Dalaskog 26.4.2021

Snöglopp var nog inget hinder för stavvandrarna idag när vi alla samlades vid Dalaskogs parkering. Efter jag meddelat Regionförvaltningsverkets restriktioner och kollat namnförteckningen, deltagarantalet var24, gav vi oss iväg.
Vi bekantade oss med ungdomslokaler och skolor och byn Åntala. Vi vandrade över Gyllingsnäs bro mot Åntala.

 
Kom vandrande längs en slingrande väg som fortsatte över tunet mot byn , som gav en vacker bild av sig och där vi kunde flytta tiden tillbaka ett sekel.

DUVÅ är Dalaskog ungdomslokal, där många av vandrarna hade tagit sina tangosteg.
Byggnaden nedanför som fungerat som bostad och nu som fritidsbostad, är från 1600 talet. Den har även varit en tid som finsk skola och hette Airisto ja Saaristomeren yksityskoulu. 

Platsen skall nog vara Koikulla och inte Sunnanberg som det står på foto. Bilden har varit på FB.

På hemfärden vek vi av till Sunnanbergs skola, som står tom idag. Skolans namn existera men är flyttad tillfälligt till Kouppo i Församlingens fastigheter.

 

Vi ses följande gång den 10 maj vid Brankis klockan 10.15. Den som inte vill komma via Brankis kan åka direkt till Sattmarks Kaffestuga.

Vi ses  Rainer.

Skräbböle 12.4.2021
Idag var det ”Kosläpp” på stavvandrarna.  Ystert eller uppspelt var det inte. Tvärt emot var dessa 26 vandrare lätt hanterliga och glada att få komma ut och vandra igen efter dryga 5 månaders vinteride. Dagens vandringsmål var Skräbböle. För många av oss vandrare är Skräbböle rätt så bekant. För att göra vandringen mera intressant besökte vi Båolagets slip, som har sovit sin Törnrosa sömn men börjar vakna upp och verksamheten återtas på nytt.
Vi vandrade såg ruiner av gamla rivna hus. Det var anekdoter, historier som härrörde sig till byn som framfördes  under vandringens gång.

Bergbacka, Skräbböle

Slipen

Nästa vandring blir efter 2 veckor och då blir det att titta på Dalaskog och Gyllningsnäs. Vi samlas vid Brankis den 26.4 kl:1015.

Ha det så bra.
Rainer

 

Höstsäsongen 2020

Hoggais Kupiholm 26.10

Vad var det som lockade 29 vandrare ut idag i det grådaskiga vädret? Var det Hoggais hästarnas centrum eller var det Kupiholm? Det må vara osagt. Marcus Duncker tog emot oss på deras egen stallbacke, där vi alla samlades. Vi förflyttade oss till deras bostads gårdstun, där han gav en historisk bild av byn och om gårdarnas uppdelning invid den gamla vägen till Levo. Det har byggts stall och maneger på området.  

Vi tog oss sakta vandrande ner mot Kupiholmen där vi tog oss under bommen på bron och vandrade på vägbanken över sundet till Kupiholm.  Uppe på backrönet stannade vi.  Kunde vi föreställa oss att gå till Lilla Malmens skola såsom de barn som bodde här på 1920-30 talet. Av dessa 29 vandrare så var det bara fyra som hade besökt denna ö tidigare. Vi tog en annan rutt mot byn via gårdarnas gemensamma strand. När vi alla var samlade tackade vi Marcus Duncker för hans inlevelsefulla presentation av byn under denna vandring. Tackade alla medvandrare för denna säsong som nu avslutas för i höst. 

Nu kan vi inte hålla den traditionella avslutningssammankomsten på grund av den nu rådande Corona pandemin. Hoppas att vi kan undgå COVID-19 smittan och träffas i vår igen för nya upptåg i Pargas.

Tack för att ni har medverkat. Det har varit trevligt.
Rainer

Här är några av Gun Nordins bilder från Hoggais och Kupiholm

Lilltervo

Av alla dessa år, som vi har vandrat, har vi nog inte upplevt en sådan morgon som idag vad vädret beträffar. Där står vi 12 hugade vandrare utanför Brankis i ösregn, åska och hagel. Vi åker ”Det finns inte dåligt väder bara dåliga kläder”

När vi kom ut till Lilltervovägen 75 var vi 16 plus värden Guy Nordström. Ibland 17 där emellan åter igen 16 men enligt namnförteckningen var vi 16 samlade på plats.

Guy berättade om sig själv, sin familj och platsen Lilltervo Mellangård, där han är uppväxt som barn och vistas ännu som vuxen.

Vi började småningom sakta vandra mot platsen där ett ryskt stridsflyg hade störtat i skogen den 12 jan. 1940. På platsen där planet störtade är skogen upphuggen och exakt ställe kan man inte peka ut nu mera.

Där på stående fot gav vi alla tre Guy, Mikael Reuter och undertecknad varsin version av händelsen. Kan tilläggas att ännu i denna dag finns det en person som upplevde händelsen och bor på Lilltervo, nämligen Edvin Lind som är 100 år.

Under vandringen fick vi bekanta oss med olika gårdar och dess verksamhet.

Om andarna spelar sin roll ännu över denna händelse, eller vad som styr men under den tid vi vistades ute på Lilltervo så hade vi en solig höstvandring.

Ett citat av händelsen den 12 jan.1940 som jag har fått till mig tilldelad.
Av de tre som fanns ombord på planet var det Ivan Grisijn som överlevde kraschen och togs till fånga. Han fördes sen till Mellangård där Guys farmor bjuder på kaffe o smörgås. I tron att kaffe var förgiftat dricker han det först efter Bo-Erik Lindén tagit en klunk.
Polis Oskar Grönroos anländer o Grisijn flyger upp i givakt i tron att Grönroos var en rysk politruk. Alltså en rysk politisk officer.Han fördes senare till Åbo där han förhördes....

Rainer Wahtera

Flygplansvraket

Platsen för kraschen.

Foto Guy Nordström: Denna byggnad som är Lilltervo Mellangårds kammarrad var små skola ända in på slutet av 30 talet för Domarby skoldistrikt

 

Nästa vandring är måndagen den 26 oktober. Då blir det att besöka Hoggais och en vandring till Kupiholm. Marcus Dunker har lovat ställa upp med en guidning i byn.

Vi samlas som tidigare vid Brankis klockan 10.15. Därifrån förflyttar vi oss med bilar till Hoggais.

Vi ses Rainer

Skråbbo

Som vanligt samlades vi utanför Brankis enligt överenskommen tid. Vi åkte ut mot Åbo och vek av mot Skråbbo och parkerade bilarna på den gamla Åbovägen. Där stod Reidar Grönroos färdigt och väntade på oss. Jag hade vidtalat honom för att han är bosatt där och känner till platsen vi skall besöka. Vi kunde uppmuntra honom med att sjunga till hans ära då han nämligen hade födelsedag idag. Då vi vandrade på vägen så kom tanken: Finns det någon väg i Pargas som slingrar sig mellan branta berg och djupa dalar med trollskog däremellan, som denna väg ut till Skråbbo Stentorp. En höstdag med ett vackert solsken o träden börja ge sin höstfägring vad mer kan man begära när 24 glada pensionärer traskar i smågrupper på vägen.
Stentorp och Villa Rainer är arkitektritade sommarvillor, som uppfördes för dryga 100 år sedan som nog sätter sin egen prägel på detta område. Tänk er då skärgårdens ångbåtar som till exempel  S/S Pargas kom ångande för 90 år sedan och gav en tutande signal att nu tar den i land vid denna brygga samt att sommargäster av hög börd stiger iland. Det var då det. 

Reidar Grönroos leder gruppen längs Sråbbovägen

    

Stentorp                                                                                            

 

Granvik 14.9.2020

Vi var 24 glada vandrare som hade kommit ut till Granvik Södergårds domäner, kisande mot septembersolen i väntan på åt vilket håll blir det att vandra. Vi tågade i små grupper mot Eva och Ray Esséns sommarparadis där de stod och tog emot oss på gården. 
Ray berättade historien om denna Grankulla fastighet och att det var för 22 år sedan de köpte fastigheten. 
Tidigare när jag frågade om det var möjligt att besöka deras trädgård var svaret. Kan det finnas något att titta på här svarade Eva.  Men där stod vi alla o tittade med häpnadsväckande ögon över en grönskande gård med trevliga väl inplacerade röda stugor.
Vi fortsatte vandringen längs en väg och kom till gården Norrgård. Där blev vi hälsade Margareta Blomqvist oss välkomna som äger gården o hennes svägerska Gudrun Engman som är född på gården. Margareta berättade om gårdens ägare o när släkten Blomqvist blev ägare till gården 1823. Hon gav en historisk bild hur ödet hade drabbat både folket och gården.

På vardera platsen blev vi frikostigt bjudna på saft o tilltugg. Undertecknad gav en liten berättelse över granngården Södergårds och dess föregående ägare tillkomst till Granvik by samt läste upp ett sytningsavtal från år 1923.

Loftet på Esséns gård som byggts av stockar från Granvikskogarna 

Margareta Blomqvist berättar om gårdens öden

Vy över Granvik från gamla tider

Gamla Norrgård

 

Lielax 31.8.2020

Vi har inlett stavvandringen igen efter nästan ett helt års paus. Orsaken till den långa vilan är Corona pandemin. Var det den långa pausen eller Gunilla o Svens blomsterträdgård som gjorde att vi var 27 vandrare samlade vid vägskälet till Qvidajvägen och Garsbölevägen må vara osagt. Glädjande var att av dessa 27 så var det 10 nya som vill bekanta sig med byarna i Pargas. 


Vi blev vänligt bemötta av värdparet Gunilla Cederlöf och Sven Engblom, som ledde oss in i blomstervärlden bland blommor o vattendammar . Vi fick även smaka på egna odlade vindruvor o anans körsbär.

Vi fortsatte vandringen mot Lielax branddepån där vi såg Erikssons egen tillverkade hydrokopter. Lielax är en teknikens by med fabrikshallar av olika slag. Fån tillverkning av traktorer till den omfattande hydrauliken.

Några bilder av de traktorer som tillverkades efter krigen i Erikssons verkstäder.

 

Höstsäsongen 2019


Airisto 4.11.2019
Vi var 17 vandrare som var samlade vid Brankis på måndag förmiddag. Vi har haft tur med vädret under våra vandringar. Speciellt denna dag så fick många kisa mot solen som gav sitt låga höstsken.
Den här gången var det Stormälö landet, närmare bestämt Airisto och dess närhet, som var vårt vandringsmål. Nu var det att titta på olika boendeformer vad beträffar fritidsboende, men som också kan vara för året om boende. 
En sandås med fina vandrings leder backe ner o backe upp,  trevliga hus och villor  var så vackert inplacerade i åsen.
Detta var höstens sista vandring ute i terrängen. Men som förut om åren så samlas vi till en avlutningsvandring vid Seniorum, där vi går igenom årets vandringar måndagen den 18 nov klockan 10.15.

Bilden visar att det fanns ännu i början av 50 talet ett cementgjuteri vid denna plats där vi vandrade. 

Rainer.

Mielisholm 20.10.2019

Mielisholm eller Holmo som den också kallades i kyrkböckerna ibland var målet  för oss 18 vandrare som samlades vid Våno färjan. Vi lämnade bilarna på Våno sidan och tog oss över med färjan och fortsatte att vandra på Norrstrandsvägen.
Vi kom småningom till Holmo bycentra och såg gården Norrby där en skola startades 1921. Vi vek av längs vägen Tået, såg Nästgårds där skolan var senare inhyrd ända tills den slutade år 1954.
Vissa av gårdarna har ännu en livlig verksamhet bl.a såg vi en nötkreaturbesättning .En levande landsbyggd alltså. 
Pricken på i var att vi fick besöka fabriken NorColour, som gör färgkartor. Där vi blev väl mottagna och fick gå en runda inne i hallarna där platschefen Henkka Granholm berättade ingående om verksamheten.
Varje by har sin egen karaktär vad beträffar geografi o historia en sak som vi får  uppleva efter våra vandringar.

Rainer

Huset där skolan startades år 1921.

Nästa gång blir det efter 2 veckor alltså den 4.11. Då blir det att vandra vid Västermälö stugby. Vi samlas som vanligt vid Brankis klockan 10.15 och förflyttar oss med bil till platsen. 

 

Mågby 7.10.2019

Vi var 15 vandrare som lockades ut i det vackra oktobersolskenet  idag. Trots förkylningar var vi rätt så många ändå. Mågby var vandringsplatsen för denna gång. Vi vandrade förbi Mågby gård ner mot stranden där en ångbåtsbrygga någon gång funnits.
Vi blev ”hajade” på vägen av f.d. stadsdirektören som har sin bostad i närheten. Han kom med trevliga inslag och berättade lite historik om platsen Sandvik, som stället heter Där det bl.a. har förekommit tegelbruk och vi kunde skönja det gamla lertaget som nu är igenvuxet av skog.

Bilden är Mågby gårds manngårdsbyggnaden med sädesmagasinet i bakgrunden.

 Nästa vandring blir att vandra i Mielisholm ”Holmo”. Vi samlas som vanligt måndagen den 21 okt. klockan 10.15 vid Brankis och förflyttar oss till Våno värjfäste med bilar.
Vi ses Rainer.

Lemlax 23.9.2019
Vi var 19 vandrare idag som besökte Lemlax gård. Vi blev varmt mottagna av värdparet Carl-Göran o Marjukka af Heurlin. Med kaffe uppe på sädesmagasinets andra våning fick vi en historisk och dagsläges överblick av gården. Vi gjorde en utflykt till Fallet där vi beundrade den fina sandstranden och vandrade på den dryga 1km långa naturstigen. Sedan for vi ia ”Tjärobruket” hem.
Det blev mindre vandrande idag men en helt annan upplevelse.

Mera bilder fins på Fb Pargas svenska pensionärer

 Nästa gång kommer vi att vandra vid Mågby gård.
Vi träffas måndagen den 7.10 klockan 10.15 vid Brankis.
Vi ses Rainer.

 

Vallis Skyttala 9.9.2019
Vi var tolv stycken som trotsade regnet och ställde upp i Brankis för höstens första vandring. Då vi hade fått våra bilar parkerade vid Vallis Norrgårds rian så tog vi oss vandrade mot Skyttala. För en del var Skyttala bekant, men det fanns sådana som aldrig tidigare besökt denna gård.
Vi fick lite historisk berättelse om gården, besökte museet där ledaren citerade husvärdens hälsning
”Mitt hem är så ringa, dess dörr är så låg” 
Stugans miljö gjorde att vi förflyttade oss till mitten av 1800 talet.
På hemvägen gjorde vi små avvikelser på vandringen ner till Fortuna och till Vallis Norrgårds gårds gårdstun.

Nästa vandring blir måndagen den 23 sept. Då blir det att besöka Lemlax gård. Vi får Marjukka af Heurlin att berätta om gården.
Vi samlas som vanligt vid Brankis klockan 10.15.

Vi ses Rainer

 

Las Pargas o Salsejde 13.5.2019
Idag var det vårens sista vandring. Så som tidigare så var vi dag 16 stycken som vandrade vid Kopparö, närmare bestämt Las Pargas o Salsejde. LasPargas hade sin egen historia och Salsejde hade sin historia. Att man transporterade cement den vägen var för många ett okänt begrepp. Men så var det för c:a 90 sedan vintertid. 
Jag får tacka deltagarna för denna säsong och i höst träffas vi igen. Samt ett tack för de bilder ni har tagit under vandringen.

Ha en trevlig o skön sommar.
Rainer

Bilden är en gammal bild från Kopparö som var en bit från vår vandring. Men vi såg viken från Las Pargas.

 

Hyvilemp tegelbruk 29.4.2019 

Det är nog magik med våra vandringar i vår. Vi består varje gång av 16 vandrare så även nu senaste  måndag. Vi vandrade från Hyvilemp till Parant för att se ruinerna av det gamla tegelbruket. Vi fick höra anekdoter och historier på den 2 km långa vandringen. Denna gång var Egil Essén med, som tyckte att området har fått en Törnrosa sömn. Efter vandringen blev det att önska vandrarna en glad Valborg med mjöd o munkar o annat smått o gott.

Bilder från Parant tegelbruk (ur Egil Esséns arkiv)

Tegelbrukets grund idag

Rainer med äldsta (Egil, 94 år) o yngsta (Barbro o Bertel) deltagarna. Det skiljer 28 år mellan dem.

Måndagen den 13 maj blir det den sista för våren och då skall vi så långt som till Las Pa..as. Vi samlas som vanligt 10.15 vid Brankis. 
Vi ses Rainer

 

Sandfall o Fagernäs15.4.2019
Yviman tackar pysslingarna för den överräckta 80 års krya på medicinen utanför Brankis. Gav en värmande och en glädjande effekt.  Därefter förflyttade vi oss till Sandfall. Vandringsledaren hade tillkallat Arvo Björkroth, som har 60 års lokalkännedom om området. Det visades bilder av tegelfabriken i olika tidsskeden samt ägoförhållande. Så vandrade vi mot Fagernäs och fick oss berättade hur kommunikationerna fungerade tidigare. Besökte gamla Sahojen Laivaus, som nu är en marina. Men mellan dessa tidsepoker fanns det olika ägare och andvändare av området, som det oaktat inte har en längre historia än knappa 60 år.  Sexton vandrare togs sig en historisk o nutids vandring i den vackra aprillsolens sken.

Nästa vandring blir efter 2 veckor och då blir det att besöka en annan tegelfabrik. Vi samlas som vanligt utanför Brankis måndagen den 29.4 kl. 10.15. och förflyttar oss till platsen där vi skall vandra.

 

Gunnarsnäs 1.4.2019, nutid till förflutentid.
Det fick vi uppleva genast när vi hade parkerat våra bilar. Vi såg gamla vallar av lertaget till Sandfalls tegelbruk som nu har ett stort ställverk uppbyggt på samma plats. Vi vandrade dryga 5 km för att få se den nya bebyggelsen i Gunnarsnäs skogarna.

Vandrarna njöt av solen i Gunnarsnäs skogarna

Resterna av järnvägsvall längs vilken lera transporterades till tegelbruket.

 

Våren 2019 inleddes med besök på Hundbanan

För årets första stavvandring hade 16  vandrare hörsammat kallelsen och samlats utanför Pajbacka idrottsplan. Vi förflyttade oss mot Hundbanan där enhetschefen Gert Wahtera stod vid porten och väntade på oss. Sakta och försiktigt tog vi oss upp vandrande på vissa platser glashala vägen till toppen som är 65m över havet. Där kunde vi se delar av Pargas från ett ovanom perspektiv och skymten av Åbo. Det gavs historisk information om Hundbanan och andvändningen och utnyttjande av den.  Ett område som kunde begränsas och andvändas för t.ex. turismen bland annat.

(Kan du sätta in bilder från dagens vandring).

Hydda som sprängarna tog skydd i när det sprängdes

 

Gert Wahtera berättar om gruvan

Utsikt från hundbanan

Nästa vandring blir på Stortervo landet närmare bestämt Gunnarsnäs. Där får vi uppleva nutid och en förfluten tid.
Vi samlas måndagen den 1 april kl: 10.15 vid Brandkårshuset. 
Välkomna vi ses
Rainer  

 

Sammandrag av årets vandringar Länk

Finnängsgruvan
Måndagen den 5 november vandrade vi till en plats där ungdomen brukade samlas efter skolavslutningen på våren. Så var fallet även för oss vandrare, då vi samlades för att avsluta höstens vandring, nämligen Finnängs ”gråopen”. En gruva som man hade brutit kalk i före kalkindustrin hade etablerat sig på orten. Senare bröts det sten för framställning av bergull där.
För oss 15 vandrare så var för de flesta denna gruva en vit fläck på Pargas kartan. Där delades vi upp, en del återvände till bilarna av vissa orsaker och en del ville fortsätta vägen ut till Kurkas. Där fick vi höra historien om "Kurkas Toen" som alltid var ”träckåger”

När vi kom till bilparkeringen så hade vi alla lite olika längd på sträckan men dryga 5 km gick vi idag.  
Vi beslöt att samlas över en kopp kaffe senare i höst för att får feedback från våra vandringar. Tidpunkten är inte fastslagen ännu, försöker återkomma så fort som möjligt.

Jag får tacka för denna höstvandring.

Vi ses i vår igen.
Rainer

Finnängsgruvan

Ybbersnäs
Vi hade som mål att vandra vid Ybbersnäs denna gång. Men innan vi kom ut till Ybbersnäs bycentrum,  stannade vi först vid slussen, som delar sötvatten- och saltvattenområdet. Vi såg Marikari där ”Tobaks Matt” bodde.
Gruvan var för mången av vandrarna obekant. Det är där som Paroc tar en del av sin sten som råmatrial för stenullen.
Vi började sakta vandra söderut längs vägen förbi det nu omskrivna Airisto Helmis område. Där försökte vi gå så obemärkt som möjligt förbi och som god sed visa hänsyn för andras privata områden.
Vi var 19 vandrare, som njöt av oktober solskenet och denna gång blev det enbart c:a 2,5 km vandring.

Bild 1 När denna bild togs, någon gång i slutet av 40-talet, ägdes bilen av Ybbersnäs Valter, Valter Pettersson. Bilen ägs nu av Bror Fjäder och ses ofta köra omkring på Malmen.

Bild 2 Gruvan, Förbudstavlor o vandringsledaren .

Bilderna är Brita Lindströms o Gun Nordins

Nästa vandring blir kanske den sista för denna säsong. Vi skall ännu beskåda en gruva nämligen Finnängsgruvan. Det blir måndagen den 5.11. och samling vid Brankis klockan 10.15.
Vi ses Rainer.

Kyrkäng
Senaste måndag hade vi vandringen i Kyrkäng. Vi samlades vid Fiskeri läroanstalten. Vi vandrade västerut och  kom till den gamla landsvägen till Åbo.  Vi vek av till bystranden där det ånnu fanns det gamla färjfästet och ångbåtsbryggans landsfäste. Sedan blev vi inbjudna till Gun o Per-Olof Nordins på kaffe.  Alla 15 vandrare bänkade  sig och njöt över kaffet. Dessutom fick vi bekanta oss med Gun Nordins gamla bilder från platsen där vi befann oss. 

Kyrkängs Färjklocka år 1916
Landsvagen till Abo vid Kyrkängs färjan med färjklockan
 
Vi tackar för kaffet och guidningen i byn.När vi återvände till startplatsen kunde vi konstatera  glatt, att vi har besökt Danmark, Kolmården och Gröna Lund.
Nästa vandring blir om 2 veckor då skall vi vandra vid Ybbersnäs, tills vi möter bommen.
Måndagen den 22.10 klockan 10.15 samlas vi vid Brankis.Vi ses Rainer
 
Tara
Det blev 4.8 km att vandra när vi  senast när vi vandrade i Tara omgivningen. Hela 20 personer ställde upp och av dem var två nya vandrare,  vilket bevisar att vandringen är uppskattad av våra pensionärer
Vi gjorde en avstickare till Levo och besökte gamla skolan .Gamla dagbrott från den tiden då bönderna bröt och brände kalk blev också att beskåda.


 ​Nästa vandring blir om 2 veckor det blir omgivningen kring Kyrkäng. Vi samlas vid Brankis den 8 okt. Kl.10.15. Därifrån förflyttar vi oss med bil till Fiskeriskolan.
Vi ses Rainer.

 

Bilden är Levo skola som byggdes år 1897 och användes senare för industriell verksamhet.

Heisala
Då klockan var 9.50 var vi 19 personer vid Granvik stranden i väntan på att Viken skulle komma och föra oss över till Heisala. När vi kom iland på Heisala  var det en kort information om ”Kaptensvillor”. Sedan var det att vandra mot Toni Rahkonens äppelodling. Där berättade han om den nya lagringshallen och dess  betydelse.

Vi förflyttade oss genom äppelodlingen och såg plockningen som var på gång, till paketeringshallen där vi fick info om sortering och paketering. Äpplen som låg på marken så var det fritt fram att plocka åt sig. Vi fortsatte tillbaka till Santalahtis gård där Magdalena och Åke Johansson väntade och bjöd oss upp på altanen för njuta av kaffe med dopp.

De svarade på frågor om ön Heisala och mjölkproduktionen  som intresserade många.  De erbjöd bilåkning till färjan för dem om ville åka. Det kan jag förstå då vi hade vandrat dryga 8 km .
Tack Toni för all info och Magdalena o Åke för er gästvänlighet!

Bilderna är tagna av Gun Nordin

Bild 1 Vi vandrar förbi Santalahtis gården mot Rahkonens. 

Bild2 Äppelträd i rad.

Bild 3 Åke o Magdalenas hem och altanen.

Nästa gång blir det om två veckor alltså måndagen den 24 sept. Vi samlas som vanligt vid Brankis men nu är tidpunkten 10.15. Då blir det att bekanta oss med byn Tara.
Rainer

 

Höstens första vandring
I ett strålande solsken var vi  13 vandrare som hade lockats ut och vandra vid Bollböle o Fagerkulla på höstens första vandring. Vi fick bekanta oss med Holger Kyrklunds ”Snickeboa.” Där någon lockades t.o.m.till köp Kaffet smakade riktigt gott med äppelbakelser som Anna-Lisa bjöd på. Gamla loftet var ett ivrigt fotoobjekt.


Nästa vandring är måndagen den 10 sept. OBS tiden klockan 9.30 vid Brankis. Denna gång blir det att vandra i Heisala. Där är bl.a. Mjölkbonden  Andreas o Sonja Johanssons ladugård samt Toni Rahkonens äppelträdgård. Kan vara intressanta att besöka. F/b Viken avgår från Granvik 10.00 . Återresan från Heisala 13.20. Det kan vara bra att ha en egen liten vägkost med sig. Magdalena o Åke Johansson har erbjudit att bjuda på kaffe
Vi ses Rainer

 

 

Den 14:e maj vandrade vi i Stortervo. Det visar sig nog att en byavandring inom Pargas är befogat. Nu senast märktes det nog utan att mera nämna om händelsen. Vi stannade vid en gårdsbyggnad, där en av vandrarna med en viss osäkerhet kom fram till med vissa ledtrådar, att det var just i detta hus hon hade vistas som barn en sommar. Vi började sakta gå in mot Stortervo med Pelle Lundström som ciceron. Efter en vandring på väg och skogsstigar så var vi framme vid ett stort stenröse. Det är en mäktig grav från bronsåldern. Efter betraktelsen fortsatte vi, kom till en jaktkåta samt där tillhörande bastu. Vi bänkade oss in och njut av kaffet som vi hade med oss.  Vi fortsatte sen tillbaka med en avstickare till Pelle Lundström. Där vi blev inbjudna in i hans bod, en samling av gamla verktyg och andra föremål. 
En bättre avlutning kunde ”Antikrundan” inte få, än att avsluta säsongen vid Pelles antikviteter. 

BildeBilden: Är Sildala Östergårds där det också har funnits butik på 70 talet.

I höst vid månadskiftet augusti-september så återkommer vi igen och då blir det nya utflykter.
Ha en trevlig och skön sommar.
Rainer

 

Måndagen den 23 april samlades 15 stavgångare  vid Pjukala Norrgårds ladugårdsbyggnad. Vi började vandringen med en avvikelse mot Folkhögskolan och  bekantade oss med omgivningen där och konstaterade vilken härlig miljö dagis och förskolebarnen  får uppleva i Pjukala. Fortsatte vandringen ner mot Pexor. Stannade upp vid ihåliga eken. Pexor är omgiven av Hassel o Eklundar där blåsipporna var i full blom. Gick på Ekvalla området som ägs tillsammans av Gusse och Benita Lauréns fam. Dagens vandring var c:a 4.1 km.

Bilderna är Pjukala Södergård innan det nuvarande huset byggdes.

Det är sommarfest vid Pjukala folk från när och fjärran vad fartygen vid bryggan beträffar. 

Nästa gång blir det att besöka bronsåldersgrav vid Sildala-Lofsdalsskogen. Där Pelle Lundström är vår guide samt att vi får bekanta oss med hans egna museiföremål
Vi samlas vid Brankis måndagen den 14 maj klockan 10.00.  Därifrån åker vi med bilar till ungdomslokalen Bergvalla.

 

Måndagen den 16 april var vi  femton vandrare som samlades utanför Brankis. Vi makade in oss i bilar och fortsatte färden mot Kårlax. Där stod värdparet Ulla o Bertel och tog emot oss vid Solbacka byaföreningens klubbhus. Reseledarna brukar ha hemliga resan men denna gång var det nog för oss vandrare ”hemliga vandringen”. Vi vandrade längs småvägar och bebyggelse fanns det över allt.  När vi hade vandrat halva sträckan 2,5 km så kom vi till Ulla o Bertels sommarvistelse på Långholmen. Där satte vi oss ner på verandan och njöt av nygräddade vinerbröd och kaffe med en utsikt över ängar och sjö.

Bilden är Kårlax Mellangård o Uppgård.

Nästa gång måndagen den 23 blir det att vandra i Pexor. Vi samlas vid Brankis klockan 10.00. Eljest kan man komma också till Pjukala Norrgårds ladugård, som är startplatsen för vår vandring.  

Måndagen den 9 april var  Vepo by på vår vandringskarta. Var det byn Vepo eller det fina aprilvädret som hade lockat oss ut för vi var 25 som samlades vid Malmkulla parkeringen och av dem var 4 nya. Estrid Enlund, som är uppvuxen i Vepo hade bilder, kunde berätta om händelser i byn och hur den såg ut förr.  Vi tog en avstickare till smådjursbegravningsplatsen. Efter vandringen stod Estrid på trappan till sitt hus och bjöd oss in på kaffe.

Bilderna visar hus som inte finns mer bl.a. gamla Kommunalhemmet i Bläsnäs samt Vepo Östergård på berget.
Nästa gång måndagen den 16 april blir vandringen i Kårlax by. Vi samlas så som tidigare vid Brankis klockan 10.00  

 

Den 25 mars  var vi endast 13 som samlades vid Sales parkering.  Vi bekantade oss hur det var innan affärshuset byggdes. Vi såg de gamla gårdsbyggnaderna och de höghus som finns på området. Det finns labyrinter av lätta trafikleder på området. Vi valde den som bäst passade oss och 3,3 km hade vi vandrat denna gång.

Bilderna är Tennby gård vid förra seklets början och Runebergsgranen.

Nästa gång samlas vi vid Brandkårshuset den 9.4 kl:10.00. Då blir det att bekanta oss med Vepo.

 

 

Vårens första utflykt.
Vi var 17 vandrare som samlades för årets första vandring vid Reimaris parkering den 11 mars. Det var att bekanta sig med Norrby o Söderby byarna. Vi såg var en skola har funnits som en av vandrarna hade gått en hösttermin under kriget. Likaså såg vi var den förra avstjälpningsplatsen fanns som nu är ett småindustriområde. Vi vek av och tittade in vid PifCenter. Där vi blev väl emottagna av Carl-Gustav Gusse Bergström, som gav en utförlig information över byggnaden och dess verksamhet.

 

Se närmare i händelsekalendern om kommande utflyktsmål.

 

Måndagen den 20.e november  vandrade vi i Pettiby. Så som det är i Pargas så finns det kalkfyndigheter lite varstans, så också vid denna vandring. Vi såg ruinerna av en gammal jordugn, där man har bränt kalk. Såg också stenschakt där det brutits sten för gravstenar.Vi vandrade från Karm, tog en titt upp mot Jerusalem fortsatte till bron Morgongåvan varifrån vi återvände.

Karmbron i gammal och ny tappning

Det var sista vandringen för denna säsong. Jag tackar för ert deltagande o så återkommer vi i vår.
Rainer.

Måndagen den 6 november vandrade vi genom Ålöns nordvästligase byar Tennäs och Vannais.  När alla hade samlats vid tröskhuset så var vi femton,  som var beredda för vandring. Denna gång hade vi Christna Ahlsund med oss som vägledare. Vi vandrade landsvägen fram till Vannis där vi vek in mot Tennäs. En väg som mjölkbilen hade kört i tiden, var nu igenväxt, så man hade svårt att föreställa sig den. Det  nu var till och med svårt att ta sig fram gående. Vi fick  litet historia om byn och hur skolfärden var för barnen som bodde där.

Bilden är Vannais Södergård på 60 talet. 

 

Måndagen den 23 oktober var vi 18 stavgångare samlade vid Tervsunds bycentrum. Först var det lite historisk vandring om byn och hus .Sedan förflyttade vi oss mot  stranden där det firades midsommardans.  Vandrade Lillängsvägen och såg branten där jordkulan hade varit. 

Bild Dalsäng: Där var häststallet finns idag. Bild Standgård: Det var i denna byggnad som Vånoskoldistrikt började 1902.

Bild Jordkulan: Hellsten utanför jordkulan

 

Måndagen den 16 oktober vandrade vi i Simonby, genom byn ut mot Storholmen, såg det som det kunde ha blivit en privat gravplats. En del förde tanken till "Slumrande toner" när vi stod där. Vi  såg också Simonbys gamla kalkgruvor. För mången helt obevandrade vägar.
 
Simonby gruvan.
Bild 1: Simonby gruvan
Bild 2: Porten till det som var tänkt som gravgård

Bild 3: Gruppen stavgångare

 

 

 

 

 

 

Vi var 15 vandrare som samlades utanför Brankis den 9 oktober, placerade oss i bilarna och åkte ut till Hyvilemp. Vi startade vandringen där Tobaks-Matt hade bott och såg på hans ”Käldå” som var gjord av stenblock. Vi fortsatte vandringen upp till Viksäng där gångledaren är född. Vi gick på gamla Pettibyvägen som verkligen var svårframkomlig. Vi såg platsen där Hyvilemp telefoncentralen fanns före automatiseringen.

Hyvilemp gårdsbyggnad är nedriven och uppbyggd i Lofsdal.

Bilden visar gångledaren stående på Viksängs trappsten berättande om bombningen av Verkback. Viksäng är också nedriven

 

Den 2 oktober var vi igen 19 stavvandrare liksom senaste gång. Vi vandrade i snålblåsten vid Ersbystrandpromenaden med tankarna till tiden på 30-40 talet, där man med häst och kärra  morgon o kväll kom för att mjölka korna. Det fanns dessutom fem grindar som skulle öppnas och stängas  på vägen.
Vi gjorde en av stickare till Kristina von Weissenbergs hem där hon bjöd på kaffe och Ben visade sin ”Snickeboda”. Dagens vandrings sträcka var 5km.

 

Vi var 19 gångare idag som vandrade runt Sysilaxviken och njöt av den vackra
höstfägringen i strålande solsken. Efter avslutad vandring och avslappnade njöt vi av en kopp kaffe hemma hos Monica o Wolf Nordlund.
För 90 år sedan var det möjligt att komma in med sådana fartyg  till denna vik, som bilden visar.

 

 

 

 

1920 Fartyg bogseren Attu 1 Sysilaxviken Nordlunds -berget


 

Vi var 14 som vandrade vid Lofsdals gård den 18 september. Vi fick en historisk berättelse över gården och släkten Reuter av Mikael, som hade sitt hem öppet och bjöd på kaffe samt läste skriften på runstenen som finns på Mikaels gård.

 

 

Vi  var 16 som inledde stavgången den 4 september med att  vandra på Vånådalvägen och uppleva en nostalgisk och historisk vandring om forntid och nutid.

Det gamla torpet  har fått ge vika för ett modernare byggnad Men många vände blicken mot denna spannmålsbod.

 

Eläkeliiton Paraisten yhdistys r.y. utmanade pargasiterna i en ädel gångtävling den 10 augusti på Pajbacka. Det gällde att promenera runt sportplanen i en timme! 27 pargasiter deltog med  liv och lust. Utmanarna var ca 70 spänstiga gångare.

 

 

Vi avslutade vandringen för vårsäsongen 2017 med att vandra Sattmark-Lenholmen-Sattmark. En vandring på 5.8 km. Efter vandringen hade Mikael Reuter, som också var lokalguide för denna gång, ordnat att vi hade möjlighet att samlas över en kopp kaffe vid Sattmarks stugan.

I höst i september fortsätter vi vandringen med nya vandringsmål. Men före det, alltså torsdagen den 10 augusti, är det en gångkampanj på idrottsplanen. Då ställer vi väl man grant upp. Kommer information i PK eller på månadsträffen.

Tack för denna vår, ha en bra sommar.

Rainer

 

Vi var och vandrade till Muddais måndagen den 24.4.2017 Där blev vi bemötta av Bjarne Lindholm, som hade kaffet färdigt när vi kom fram till Bjarne o Ragnis sommarbostad. 
Vi åtnjöt kaffe med dopp, en del ute i vårsolen och en del inne vid den
värmande brasan.
Vi vandrade på området "Golanhöjden och Västbanken" med Bjarne som ciceron.
Vi tackar värdparet. 

 

Vad vi ser på vår stavgång

Vi besöker bland annat historiska platser i Pargas. Byggnaderna finns kanske inte mera men minnet lever.

 

Bläsnäs byn vid 1910 talet

 

1964. Mobergs  hus flyttas till Trätholmen.  Huset måste bort genom mekaniska verkstadens nybygge.

 

Sysilax Nedergård från söder tidigt 1900 tal.
Sysilax Nedergård ägdes av Otto Karlsson och han sålde det till Partek i
början på 1950 talet. 

 

Gråbergsbacken ett småhusområde som beboddes av PK anställda. Revs vid kalkverkets utvidgning.

 

Batteriet som hade kanoner uppe i Brobacka hade förläggningen här vid denna byggnad. Är numera riven. Bilden från 1966.

Denna bild är tagen från Finby klint med objektet riktat mot Bläsnäs. Den höga bergskullen till höger om ladan kallas av Bläsnäsborna för Hattentoppen. Till vänster lite längre fram vid den andra kullen finns idag HVC.

Hessunds bron byggs under 1930-talet.

Jalonens hus i Hessund rasar 1958 i samband med arbeten vid Hessundbron.

Pajbacka som det såg ut 1956 var vårt mål 27.2.2017

 Kullasbackens skola.
Den fungerade som en klass småskola med Sara Lindsten som lärarinna.

Stenhälla.
Den ägdes av Partek och beboddes av bl.a. ing. LeBell.Genom  gruvans utvidgning så revs huset.