Hembygdskunskap

 

Nya hobbygruppen Hembygdskunskap inleder sin verksamhet. Vi träffas i Curatios utrymmen i Björkfeldtas stugan på Gamla Malmen. Vi träffas varannan vecka (jämna veckor) på onsdag kl 13-15 och pratar om minnen från äldre tider i Pargas. Hembygdsföreningen deltar i samarbetet.

Vi dricker en kopp kaffe och pratar.  

Julfönstret inifrån i Björkfeldtas.

Gruppen har tagit sommarpaus.

 

Hembygdskunskapsgruppen  27.9:

Onsdag 27.9 satte sig fjorton pratglada pensionärer i ring i Björkfeldtas stuga för att ta sig an temat: Hösten, inläggningar, höstslakt.

Frågorna gick laget runt och många ”kom-ihåg-saker” dök upp. Syltning av alla slag av bär och äpplen och saftning genom duk gjordes i alla hem. Rexning var en allmän inläggningsform i Pargas. Användning av rex-ställningar kunde delas av några husmödrar eller så hade man en egen. Rexburkar fanns i två storlekar.

Saft-Maja kom på 1950-talet och ändrade helt saftningssättet.

Det var noga i vilka skogar man gick och plockade bär och svamp. Man fick inte gå för nära gårdar och helst skulle man ha lov av markägaren. Ofta rodde man ut till någon holme och hade matsäck med. Lingon plockades också till skolan.

Potatis och rotsaker skulle man ha rikligt av och det skulle räcka till våren.

Jordkällare på gården eller källare under golvet fanns i alla hus. Förvaringen av produkterna skedde sedan i för dem avsedda delar av källaren.

Höstslakten gällde närmast svin och får. Hemslakt. Ofta var det någon skicklig slaktare som kom till gården. Allt togs tillvara. Ofta bastupalvade man  - i en palvbastu. Svinets knorr och öron var kanske det enda som kastades bort. Man rexade också kött och fisk.

Strömming, braxen och sik saltades ofta i fjärdingar. Saltströmming kokt på potatisen finns kvar i mångas sinne.

Om två veckor (11.10) samlas vi igen för att fundera på vad det fanns i hemapoteket och hur man bearbetade specialodlingar så som lin, sockerbetor, kummin, tobak och annat som vi kanske kommer ihåg då.

Gunnel

 

 

Hembygdskunskapsgruppen 26.4.2023

Det märks att vi har kommit så långt in på våren att andra aktiviteter blivit aktuella eftersom endast tolv tog plats i stugan. Vi tolv kunde ändå återge fina berättelser om livets högtider.

Födelsen gav en bra diskussion samt berättelser om vad man hade hört av äldre människor.
Dopet och namnförslagen kom in i samma sammanhang.

Många har blivit konfirmerade i kyrkan men undantagsvis skedde konfirmationer också i Församlingshemmet på grund av reparationer i kyrkan.

Platsen för vigslar och bröllop varierade. Vigseln skedde för det mesta i ett kapell eller en kyrka. Därefter kunde man hålla bröllop i en mindre samling av släkt och vänner. Men det förekom också större dubbelbröllop med middag och dans.

Mötet avslutades och ett tack riktades till skribenter och kaffekocken samt till alla deltagarna för trevliga och givande diskussioner.                                                                    

Sinnesstämningen hade haft en påtagligt positiv inverkan på flera efter dessa eftermiddagar.

Så kanske vi kan återkomma igen i höst. 
Rainer 

 

Hembygdskunskapsgruppen 5.4.2023

Efter vårt kyrkobesök för två veckor sedan återkom vi igen till Björkfälts stuga. Vi satte oss på de platser som vi känner oss trygga och vana med. Annelie hade kokat kaffe och dukade upp på bordet. Kaffes magiska effekt gjorde att pratet kom igång. Tema för dagens agenda var ”Mitt första jobb”.             

Jobbkvoten på spinnsidan var mycket större. Det kom fram att barnpassning var ett av de första jobben för de flesta. Att ge extra stödundervisning åt elever under sommarlovet var också en sysselsättning för några. Det gav också en slant. Åldern spelade en viss roll och innebar förkortad arbetsdag då man måste följa arbetstidslagen. Detta förorsakade en mindre lön. Men det förekom 14 åringar som jobbade fulla 8 timmars dagar. Klocka eller en transistorradio var ett kärt ting som införskaffades då den  första lönen kom in. 

Liten diskussion kom upp om Stilla veckans tilltalsnamn för denna dag ”Askonsdag” lär inte vara korrekt för denna onsdag utan det är ”Dymmelonsdag”.                                                                                                                                           

Nästa gång blir träffen den 26 april samma tid och samma plats. Tema för den dagen blir ”Livets högtider”.  Med detta så avslutade vi mötet och önskade varandra en Glad Påsk.

Rainer

 

Hembygdskunskapsgruppen 8.3.2023

När vi var samlade 8.3 i Björkfeldtas stuga var vi en förminskad grupp. Några hade anmält förhinder. Vi var ändå 12 som hade mött upp. Vi inledde med en kort info om att PK gärna tar emot de noteringar som skrivs om våra diskussioner.

Fast vi till antalet var färre deltagare idag så var diskussionen om våra ferier under barndomen livlig och en del kunde berätta händelser så att småleendet förvandlades till  att man kiknade av skratt.

Under julloven var man för de mesta hemma. Men undantag fanns att man vartannat år gästade en nära släktning. De som bodde i städer besökte farmor eller mormor på landet.

På -40 och -50 talet började stuglivet ta fart. Då skolan avslutades i början av sommaren så flyttade familjen ut till stugan. Vistades där hela sommaren. Då var ännu många mammor hemma och skötte hushållet. Papporna pendlade mellan stugan och jobbet, antingen med båt eller med cykeln. Många barn måste delta i hemmets sysslor. För dem som var från en gård så var höbärgning och sockerbetsgallring ett måste. Inte alltid så trevligt.  

Åskan var för mången en skräck som kunde vara riktigt psykiskt ansträngande men för vissa glädjande - om det var höbärgning då slapp man utföra den dagens arbete.

Rainer

 

Hembygdskunskapsgruppen träffades 22.2. i Björkfeldtas stuga.

Hembygdskunskapsgruppen var samlad onsdagen den 22.2. Trots sportlovet var vi ändå 13 som satt i ”Stovon”.  Först diskuterade vi om att de fina noteringar som görs av våra sammankomster borde på något sätt nå ut till allmänheten. Vi beslöt att man skulle sätta in dem på pensionärernas hemsida och i mån av möjlighet i Parentesen. Vi kunde med ÅUs chefredaktör Tom Simola diskutera om spaltutrymme i PK.

Dagens ämne var barndomens minnesböcker. De fanns böcker från början av 1900 talet men de flesta rörde sig om 1940 o 1950 talet. Av dessa böcker var uppläggningen ungefär samma med glansbilder och verser. Vissa verser återkom från bok till bok. Vi beslöt att bevara dessa böcker genom att skanna dem och få dem digitaliserade.

Sportlovet som nu råder var också ett diskussionsämne. Samskolan hade hela veckan sportlov men i folkskolan var det 4 dagar sportlov och av dessa 4 dagar skulle 2 dagar sportas i skolan antingen skidning eller skrinning. 

 

Hembygdskunskapsgruppen träffades 8.2. i Björkfeldtas stuga.

Det var 14 st gruppmedlemmar som hade mött upp för att prata kring temat: ”Föreningar och föreningslivet i Pargas”.
IOGT var en förenings om hade stor påverkan i samhället på 1940-50 talen. Förkortningen kommer från International Organisation of Good Templars men det var ju vanligt att pargasborna gav föreningen namnet: "Idioter och gamla tanter”

Marthamötena var mycket viktiga sociala träffar för kvinnorna som bodde i byarna utan dagliga kontakter med andra än den egna familjen.

Lantmannaklubbarna var motsvarande träffar för mannfolket - men där gick det ofta litet livligare till med sena kvällar och nätter.

Skogsvårdsföreningar

Diakonisyföreningar, missionssyföreningar.

Scouterna samlade ungdomar och många legendariska ledare ihågkoms.

Ungdomsföreningar och livfulla danstillställningar.

Frälsningsarmén och Hemförbundet.

idrottsföreningar som Piffen, Pargas Roddare, Pargas Simmare

Många var de föreningar vi pratade om men många var också de föreningar vi inte hann med. Pargas lär ha varit ”föreningarnas lovade land” med över 400 föreningar. På vilket årtionde det uttrycket kom till visste ingen.

 

Hembygdskunskapsgruppen träffades 25.1.i Björkfeldtas stuga.

Det var 13 st gruppmedlemmar som hade mött upp för att prata kring temat: ”Bondepraktikan och ordspråk” och "traditioner och mat under Påsken".

Rainer hade med sig anteckningar och en kalender där det var inskrivet vad man under gamla tider band samman med väderspående, vägledning för jordbruket och annat som man kopplade ihop med olika dagar under året och olika väderfenomen.

Den ena hade hört det ena och andra något annat. Väldigt roligt att få återuppleva gamla sagestraditioner och kunna konstatera att ”det nog var bättre förr” då vinter var vinter och sommar var sommar. 

Språket i den gamla Bondepraktikan var inte helt lätt att förstå. 

Påskens sysslolösa fredagar och glädjen att få samlas igen till påskdanser kom vi också ihåg. Hemgjord memma, äggätning och påskharen har även lämnat klara spår i minnet.

Litet kom vi också in på alkoholbrygder och Rainer hoppades att vi alla tar oss hemåt nyktra efter dessa givande och glada prattimmar då skrattet emellanåt stått högt i taket och ibland har bekymmersrynkorna infunnit sig hos alla.

Nästa prat-tema blir:   ”Föreningar och föreningslivet i Pargas”
-när och hur kom föreningarna till
- lantmannaföreningar
- marthor, husmorsföreningar
- kyrkliga föreningar
- ungdomsföreningar, ungdomsföreningshus
- IOGT
- industrins föreningar
- byaföreningar
- föreningar som av ngn orsak snabbt växte och sedan igen tynade av
- karismatiska ledare

Gunnel

 

Hembygdskunskapsgruppen 11.1.2023

Vi var 16 st som träffades igen efter helgerna i Björkfeldtas stuga den 11.1. 
Temat var Skolgång i Pargas. 
Denna gång hade vi en ”gästande stjärna” hos oss. Det var min kusin Tor Sonntag som har gått sin skolgång i fem skolhus i Pargas. Han ville komma med för att han tyckte rubrikerna var så trevliga.
Diskussionen var igen livlig och mycket levande. Minnen strömmade in i kretsen och många hakade på.
Varför fick så många lärare öknamn? Varifrån kom öknamnen - det fanns det också svar på.
Lärarnas egenheter och inlärningsmetoder fick sin tolkning
Många skolhus blev placerade rätt i socknen och många skolvägar relaterade.
Klasskamrater och skolmaten kom vi ihåg.

En stund funderade vi över nutidens begrepp om skolmobbning och vilka utryck det tog sig förr och på vilken nivå ”retandet” kunde ske.
Pojksträck och rackartyg förekom, förstås.
Foton tittade vi också ivrigt på och många igenkännande leenden kunde ”höras”.

Gunnel

 

Hembygdskunskapsgruppen  15.12.2022 5)

Vi var 12 st som träffades i Björkfeldtas stuga den 14.12.

Temat var Julen. Många minnesslingor landade in i 2000-talet eftersom vi hunnit leva med traditioner i så många årtionden.
Tonvikten var dock på barndomen och skillnaden mellan jul på landet och i centrum var ganska märkbar.
Vi hade två Lucior bland oss. Ebba var Pargas tredje officiella Lucia år 1952.
Vi hade det varmt och skönt medan det snöade ute, såsom till adventstiden hör.
Vi fick njuta av Ebbas läckra kryddkaka och Gunnels jultårtor till kaffet.

 

Hembygdskunskapsgruppen, 26.11.2022 4)

Tack för senast, det var trevligt att lyssna till er alla tisdagen 22.11 i Curatios Björkfeldtas stuga.
Vi var 17 personer på plats.

Det fanns så många butiker på Malmen och i byarna att man bara kan förundra sig över hur alla kunde dra till sig kunder och därtill leva på inkomsterna.
Inga umbäranden tycktes heller varit för stora att få varorna till butikerna och sedan igen hem till hushållen.
Hemhushållen förfärdigade det mesta. Ingen ”färdig mat” då minsann.

 

Hembygdskunskapsgruppen, 4.11.2022 3)

Tack för senast!

Det var igen trevligt med diskussionen i Björkfeldtas stuga
Litet hösstligt blev det visst emellanåt, men Rainers förslag att sitta i ring i stället för vid det långa bordet gjorde både hörbarheten och koncentrationen bättre.

Så gör vi igen nästa gång.
Diskussionen blev kanske, beroende på ämnet, i mycket uppräkning, så nästa gång tycker jag att vi igen låter ”historierna flyga och tungan breda på".

Vi blev inte alls klara med diskussionen kring mat utan fortsätter kanske där vi blev:
Diskussionsämnen t ex: Vad kunde man köpa i butikerna? Vilka butiker fanns det? Hur såg butikerna ut? Hur transporterades varor från producenterna till konsumenterna? Djurhushållning - även på mindre täppor. Formän. Springpojkar. Torgförsäljning. Butiksbåt? Butiksbuss?  Vad gjorde man hemma - vad köpte man?

Kanske hinner vi ta med kläder och mode in i  ”butiksvärlden”?

med vänlig hälsning
Gunnel Jansson
sammankallare

 

Hembygdskunskapsgruppen  21.10.2022 2)

Jag skriver nu till er, som jag har antecknade att har skrivit in sig i Pargas svenska pensionärers hobbygrupp i hembygdskunskap.

Om här finns någon, som inte vill höra till gruppen, vänligen meddela det till mig.

Vi har haft två träffar i Björkfeldtas stuga på Gamla Malmen (5.10 och 18.10)

Själv har jag upplevt dem som mycket innehållsrika och ytterst trevliga stunder.

Följande träff blir onsdag 2.11 kl 13-15 i Björkfeldtas stuga
”Prat-temat” är: ”Vad åt vi i mitt hem”

Med i diskussionen kommer ämnen som:  Arbetsfördelningen i hemmet. Vad odlade man i centrum. Vad odlade man på landet. Fiske.  Djurhushållning. Hur distribuerades maten till konsumenterna. Vilka butiker fanns det att gå till. Vad fanns att köpa i butikerna. Mat under olika årstider. Krigstiden, efterkrigstidens hushållning.

med vänlig hälsning
Gunnel Jansson
sammankallare

Hej på er i pensionärernas hembygdskunskapshobbygrupp   6.10.2022 1)

Vi hade vår första träff onsdagen den 5.10 kl 13-15 i Björkfeldtas  stuga på Gamla Malmen.

Vi pratade kring rubriken ”Nöjen i vår ungdom”

Det blev en livlig pratstund med många skratt och trevliga hågkomster.

Tack för den trevliga stunden❣️

Vår följande träff blir

TISDAGEN den 18.10 kl 13-15 i Björfeldtas stugan  (för på onsdag har vi oktoberträff i Brankis)

Rubriken för nästa pratstund är:  "Att jobba på Båolaget. Båolagets betydelse i samhället."  Samtidigt kommer vi ihåg de många skolorna och butikerna  på Malmen.

Väl mött
Gunnel
(tel 040 5957203)