ARTIKLAR

Eläkeliitto Paraisten yhdistys firade sina 15 år

Ordförande Mikael Reuter och undertecknad uppvaktade den finska pensionärs-föreningen på deras 15-års fest den 28.11 i Brankis. Vi överräckte föreningens standar med Mikaels uppskattande ord om bl.a. den finska föreningens initiativ till sampromenaden på Pajbacka sportplan i somras. Ordförande Matti Autio lovade att ”experimentet” får en fortsättning.  

Föreningen kom till då det utgick ett påbud av minister Liisa Hyssylä, på den tiden riksdagsman, att göra något för det växande antalet finska pensionärer i Pargas.  Varsinais-Suomen Eläkeliitto saknade en förening här. Året var 2001, Risto Kaanela satte igång och med 18 namnteckningar grundades föreningen den 18.2.2002. Kaanela var sedan ordförande i hela sju år. Medlemsantalet har vuxit med fart; då det t.ex. för sex år sedan var 125 uppgår det idag till nära 300 (285). Verksamheten liknar vår egen: månadsträffar i Församlingshemmet, hobbygrupper för bl.a. handarbete, körsång, vattengymnastik, bowling, utflykter. Man har besökt Tallinn-operan, Näsinneula-utsiktstorn i Tammerfors, Själö mm.    

Festpubliken fyllde salen till sista plats, de var t.o.m. ännu fler än på våra egna månadsmöten. Långborden var festligt dukade i blått och vitt och silvriga bordsdekorationer. ”Suomi 100 vuotta” var med i servetter, flaggor och en Finland-formad pepparkaka vid varje kuvert. Programmet var både högtidligt och spexigt, stämningen avslappnad. Elever från Koivuhaan koulu inledde med körsång ackompanjerade av en grupp med både xylofoner, blockflöjter och slagverk. De 14-16 åriga eleverna (ca 40) spelade och sjöng med inlevelse och bravur och de fick stora applåder. Senare hörde vi Kombis blandade pensionärskör Timangit, ledd av Ami Taulio, i ”Kalliolle kukkulalle” och en sång från filmen ”Täällä pohjantähden alla”.

Den enkla men smakliga matbiten, sallad och skinklåda, dryck ”Kotikalja” på plastflaska, var tillverkad av Axxells elever som även hjälpte till med serveringen, mest pojkar vad jag såg. Programgruppen hade själv satt ihop den fantastiska bordsdekorationen. Efter mera tal och allsång fick vi oss en säregen gymnastikupplevelse. En för festen sammansatt grupp viga(?) herrar genomförde invecklade gymnastiska rörelser, anförda av en energisk dam med militärisk ordergivning. En av sketcherna bestod av ”akankanto” med assistans från publiken. Sista numret utmynnade i en hyllning till Finland efter vissa ordningsproblem - inte så där bara att hitta sin rätta plats. Det var dråpligt och publiken hade det hjärtligt roligt. När får vi sådana programinslag på vår träffar?

Tack för inbjudan och med hopp om fortsatt samarbete!

                                                Maria Simberg-Sörensen